MEKANIKA KLASIKOAREN OINARRIAK

Slides:



Advertisements
Presentaciones similares
9.- DINAMIKAREN LEGEAK Lan hau Creative Commons-en Nazioarteko 3.0 lizentziaren mendeko Azterketa-Ez komertzial-Partekatu lizentziaren mende dago. Lizentzia.
Advertisements

Gogamena edo Pentsamendua
KORRONTE ELEKTRIKOA KORRONTE ELEKTRIKOA.
ATOMOAREN EGITURA TXINGUDI BHI.
ARIKETAK Kalkulatu egindako lana 12N indar konstante aplikatu ondoren, gorputza 7 m higitzen bada. Angelua indarraren eta desplazamenduaren noranzkoa bitartean.
KROMOSOMEN EGITURA Nerea Sandonis.
3. GAIA: ATOMO-EREDUAK. TEORIA MEKANIKO-KUANTIKO
ZENBAKI OSOAK, ZENBAKI ARRUNTAK, MULTIPLOAK ETA ZATITZAILEAK
KLONAZIOA.
ERREAKZIO KIMIKOEN OINARRIZKO LEGEAK
PAZ GARCIA TXINGUDI BHI
HIGIDURA.
Zenbaki arrunten arteko biderketa
CERN: PARTIKULEN FISIKA IKERTZEKO ZENTROA
INGENIARITZAREN ARLOAN ERABILITAKO
VI. mendea K. a.   Mileton pentsatzeko era berri bat sortu zen. Gauzen azalpenak emateko orduan mitoaren ordez arrazoia erabiltzen hasi zen. LOGOSAK.
POLITIKA.
CPR-Ejea de los Caballeros, noviembre de 2009
Nondik dator Eguzkiaren Energia?
OPTIKA GEOMETRIKOA OPTIKA GEOMETRIKOA.
Paula, Maider eta Maialen
EREMU GRABITATORIOA 9·384·106 –9·rL = rL rL= m FgI
ZUZENBIDE ZIBILA:SARRERA
HIGIDURA ZUZEN UNIFORMEA (HZU)
ADIERAZPEN ALGEBRAIKOAK
ZENTRAL NUKLEARRAK.
MEKANIKA KUANTIKOA ATOMOARI APLIKATUTA.
2000 UZTAILA G-3 INDUKZIO ELEKTROMAGNETIKOA
HIGIDURA ONDULATORIOA
ELKARREKINTZA MAGNETOSTATIKOA ESPAZIO HUTSEAN
Geometria-elementuak
FISIKA KUANTIKOA FISIKA KUANTIKOA.
Hauspeatze erreakzioak
UHIN ELEKTROMAGNETIKOAK
Egilea: Gorka Arrien Arruti Taldea: BATX 2-D
MATERIA Unitatearen Eskema Helburuak Gogoratu beharreko kontzeptuak.
PARTIKULAREN DINAMIKA OROKORRA
PARTIKULA SISTEMEN DINAMIKA
Gaitasun motorrak Koordinazioa. Oreka. Gorputz eskema.
HARRAK.
oinarria den ala ez. Izatekotan kalkulatu berarekiko (-5, -4, 6)
HIGIDURA OSZILAKORRA HIGIDURA OSZILAKORRA.
perpendikular, paralelo…
TERMODINAMIKA I: KONTZEPTU OROKORRAK LEHEN PRINTZIPIOA
Higidura, Ibilbidea eta Desplazamendua
GIZARTEARI DAGOKION PROBLEMA: AZPIEGITURA ETA GAINEGITURA
2007 UZTAILA-A.1 EREMU GRABITATORIOA DATUA: TL= 365 egun
EGILEAK: EGOITZ BENGOETXEA AIMAR ATUTXA AINARA ARANA IRAIA AGUILERA
PARTIKULAREN ZINEMATIKA
Komunikazioaren elementuak
LANA, INDAR KONTSERBAKORRAK
BERREKETAK, ERROAK, ZATIKIAK ETA HAMARTARRAK
IKASTETXEA:DURANGOKO INSTITUA 2.MAILA IRAKASLEA:ITZIAR ELGUEZABAL
ESPAINIAKO LURRALDEA ETA BIZTANLERIA
LANDAREEN ZELULA-PARETA
FUNTZIOAK, TAULAK ETA GRAFIKOAK
ELKARREKINTZA ELEKTROSTATIKOA ESPAZIO HUTSEAN
Lotura Ionikoa 1.
2004 EKAINA G-3 EREMU MAGNETIKOA
Zein desberdintasun dago psikiatriaren eta psikologiaren artean?
{sin(klx), cos(klx)} oinarria: Fourier-en serieak
ELKARREKINTZA ELEKTROSTATIKOA MATERIAREN PRESENTZIAN
INTERFERENTZIA ETA DIFRAKZIOA
ZENTRAL NUKLEARRAK.
ERREAKZIO KIMIKOEN OINARRIZKO LEGEAK
FILOSOFIAren HISTORIA
Energia Nuklearra ITSASO MENDIKUTE.
Avogadro-ren konstantea deritzona, NA = 6,022045∙1023,
23. Bedi f : R > R3 endomorfismoa, non
SOLIDO ZURRUNAREN HIGIDURA
Transcripción de la presentación:

MEKANIKA KLASIKOAREN OINARRIAK

MEKANIKA KLASIKOAREN OINARRIAK HELBURUAK Partikula baten higidura zerk sortzen duen aztertu. 1686 .an, Newton-ek enuntziatutako higiduraren legeak ezagutu. Indar batzuek nola funtzionatzen duten ezagutu. Dinamikaren legeen aplikazioa erreferentzi sistema azeleratu batean ezagutu. MEKANIKA KLASIKOAREN OINARRIAK

MEKANIKA KLASIKOAREN OINARRIAK AURKIBIDEA Newton-en lehen legea. Newton-en bigarren legea: masa, momentu lineal eta indar kontzeptuak. Newton-en hirugarren legea. Indarren adibideak. Partikularen dinamika erreferentzi sistema azeleratu batean. MEKANIKA KLASIKOAREN OINARRIAK

Newton-en lehen legea: Inertziaren legea “Edozein gorputzek bere higidura zuzen eta uniformea edo pausagunea kontserbatzen du, harik eta indarren batek bere egoera aldarazten dion arte” Partikula askea lerro zuzenez eta abiadura konstantez higitzen da edo pausagunean egongo da erreferentzi sistema inertzial batekiko. MEKANIKA KLASIKOAREN OINARRIAK

Newton-en bigarren legea “Partikula baten higidura-aldaketa, bera jasaten ari den indarraren proportzionala da, eta indarraren norabide berean gertatzen da” Bere adierazpen matematikoa: eta, m konstantea denean, hauxe da: MEKANIKA KLASIKOAREN OINARRIAK

Newton-en hirugarren legea: Akzio-erreakzioaren legea “Akzio orotarako beti dago erreakzio berdin bat, hau da, partikula biren arteko eraginak beti dira berdinak eta aurkakoak” Bere adierazpen matematikoa: MEKANIKA KLASIKOAREN OINARRIAK

Oinarrizko elkarrekintzak Partikula kopuru handiz osaturiko sistemetan Indarren adibideak Oinarrizko elkarrekintzak Grabitatorioa Elektromagnetikoa Nuklear sendoa Nuklear ahula Partikula kopuru handiz osaturiko sistemetan Gorputz baten pisua Lurraren gainazalean. Malgukien indar elastikoak Soken tentsioak Erreakzio normala Marruskadura-indarra MEKANIKA KLASIKOAREN OINARRIAK

Partikularen dinamika erreferentzi sistema azeleratu batean Newton-en bigarren legea erreferentzi sistema ez-inertzial (ESeI) baten idaztean, indar errealei ez dagozkien batugai batzuk agertzen dira, inertzi indarrak deiturikoak: MEKANIKA KLASIKOAREN OINARRIAK

MEKANIKA KLASIKOAREN OINARRIAK Inertzi indarrak Arrastre-indarra:ESeI-ren higiduraren ondorio da Coriolis-en indarra: honek partikularen higiduran (ESeI-arekiko), zein ESeI-aren errotazio –higiduran du jatorria Indar hauek ez daude beste gorputzen presentziarekin erlazionatuta eta ez dute Newton-en 3. legea betetzen. MEKANIKA KLASIKOAREN OINARRIAK