5. UNITATEA: INGURUNE HOTZAK, BEROAK ETA EPELAK

Slides:



Advertisements
Presentaciones similares
DÍA DA PAZ: O Poder dos xestos..
Advertisements

CAPACITACIÓN PARA LA APLICACIÓN Y CUMPLIMIENTO DE LA NORMATIVA
Necesidades de Interconexión y Particularidades de Operación
Ondas.
REFLEXIÓN Y REFRACCIÓN, LEY DE SNELL
INERCIA DE ROTACIONES.
1. Que es Cosmologia? 1.1 Horizontes
DEPARTAMENTO DE CIENCIAS ECONÓMICAS, ADMINISTRATIVAS Y DE COMERCIO CARRERA DE ADMINISTRACIÓN TURÍSTICA Y HOTELERA TRABAJO DE TITULACIÓN, PREVIO A LA.
UNIVERSIDAD MAYOR DE SAN ANDRÉS
“DISEÑO, CONSTRUCCIÓN E IMPLEMENTACIÓN DE UN EQUIPO MEDIDOR DE FUERZA DE IMPACTO, CON SISTEMA DE ELEVACIÓN, FRENADO Y HMI PARA EL LABORATORIO DE MECÁNICA.
FUNDAMENTOS DE PROGRAMACION DANIELA RODRIGUEZ L.
ERRORES E INCERTIDUMBRES
Asignatura: FÍSICA Carreras: Ingeniería Agronómica Bromatología.
CASO CLÍNICO DE LABORATORIO
BIG DATA + BI Creando Empresas Inteligentes con Valor
Dpto. de Física y Química
optaciano Vásquez UNIVERSIDAD AUTÓNOMA DEL ESTADO DE MÉXICO
Tesis de grado previa a la obtención del título de Ingeniería en Administración Turística y Hotelera PLAN PARA EL APROVECHAMIENTO DE LOS RECURSOS NATURALES.
Una Clase Inusual sobre Ciencia y Fe en una Universidad Secular
La Planeación y Control Financiero
MAT289 – Laboratorio de Modelación II
PROPIEDADES DE LOS NÚMEROS REALES
ANÁLISIS DEL DESEMPEÑO DE UN SISTEMA MIMO EN UN CANAL NO LINEAL COMPLEJO DIVIDIDO EN SUBBANDA CON SERIES DE VOLTERRA AUTOR: VALERIA IMBAQUINGO DIRECTOR:
DEPARTAMENTO DE CIENCIAS ECONÓMICAS ADMINISTRATIVAS Y DE COMERCIO
DEPARTAMENTO DE CIENCIAS ECONÓMICAS ADMINISTRATIVAS Y DE COMERCIO
ACCIONES SOBRE PUENTES DE CARRETERAS - Curso Proyecto
DESNUTRICIÓN Dr. Edgar Játiva MD. Msc..
DIMENSIÓN FRACTAL: APARICIÓN Y CÁLCULO MEDIANTE EL MÉTODO BOX COUNTING EN DISTINTOS ÁMBITOS AUTORES: CONCEPCIÓN CARMONA CHAVERO , AMINE CHAGHIR CHIKHAOUI.
AUTOR: LAURA VANESSA CEVALLOS PARRAGA
Regresión y Correlación Múltiple: El modelo de regresión múltiple.
Capitulo 6 – La historia termica del Universo
Investigación de operaciones
CARRERA DE INGENIERÍA MECÁNICA ABEDRABBO HAZBUN, ANIBAL FARUK
Justificación Disminuir las emisiones de carbón al incrementar el uso de energías alternas Las energías marinas pueden contribuir a alcanzar la meta mundial.
UNIVERSIDAD DE LAS FUERZAS ARMADAS ESPE
PROBLEMAS ARITMÉTICOS Tema 4 4º ESO Op A
Conceptos Matemáticos
Departamento de eléctrica y electrónica
Dpto. de Física y Química
6. EJEMPLOS DE REACCIONES QUÍMICAS Dpto. de Física y Química
  TRABAJO DE TITULACIÓN, PREVIO A LA OBTENCIÓN DEL TÍTULO DE INGENIERO EN FINANZAS –CONTADOR PÚBLICO-AUDITOR  TEMA: ESTUDIO ECONÓMICO FINANCIERO PARA LA.
Julio César Torres Varela
Principios mendelianos
Robótica Modular Libre
UNIVERSIDAD DE LAS FUERZAS ARMADAS “ESPE”
UNIVERSIDAD DE LAS FUERZAS ARMADAS ESPE
Subastas de Largo Plazo: Diseño y Resultados
The Future of Extractives Industries in LAC and The Role of STI
AUTOR Paredes Gordillo Marco Antonio
QUÍMICA/QUÍMICA GENERAL LEYES DE LOS GASES
“ANÁLISIS DE DESEMPEÑO DE MEZCLAS ASFÁLTICAS TIBIAS”
TEMA 8: ácidos y bases QUÍMICA IB.
Investigación de operaciones
Planificación y Optimización de Consultas
2.-DESCRIBIR FENOMENOS CONOCIDOS POR LAS FUNCIONES MATEMATICAS
DEPARTAMENTO DE CIENCIAS ECONÓMICAS ADMINISTRATIVAS Y DE COMERCIO   CARRERA DE INGENIERÍA EN MERCADOTECNIA   TRABAJO DE TITULACIÓN, PREVIO A LA OBTENCIÓN.
DEPARTAMENTO DE CIENCIAS DE LA TIERRA Y LA CONSTRUCCIÓN CARRERA DE INGENIERÍA GEOGRÁFICA Y DEL MEDIO AMBIENTE TRABAJO DE TITULACIÓN PREVIO A LA OBTENCIÓN.
Tema 8 Las fuerzas IES Padre Manjón Prof: Eduardo Eisman.
Presentado por: Juan David Chimarro
DEPARTAMENTO DE CIENCIAS ECONÓMICAS, ADMINISTRATIVAS Y DE COMERCIO CARRERA DE INGENIERÍA COMERCIAL SISTEMA DE COOPERACIÓN DE LA FUERZA AÉREA ECUATORIANA.
LXV Reunión anual de Comunicaciones Científicas- UMA-2016 Universidad Nacional del Sur – Bahía Blanca Modelización Estructural de Series de Tiempo de.
*CN.Q Analizar disoluciones de diferente concentración, mediante la elaboración de soluciones de uso común. SOLUCIONES.
TITULO DEL CASO CLÍNICO:
DESIGNADO DE LA CARRERA DESIGANDO DEL DEPARTAMENTO
Introducción a los Polímeros
Gabriela Pazmiño Vaneza Zambrano Octubre
TESIS DE GRADO MAESTRÍA DE PLANIFICACIÓN Y DIRECCIÓN DE MARKETING TEMA: SISTEMA DE GESTIÓN DE SERVICIOS DE CAPACITACIÓN PROFESIONAL Y EMPRESARIAL BAJO.
INCERTIDUMBRE LABORATORIO FUNDAMENTOS DE MECÁNICA.
Introducción Universidad Industrial de Santander
Transcripción de la presentación:

5. UNITATEA: INGURUNE HOTZAK, BEROAK ETA EPELAK GEOGRAFIA DBH 1 5. UNITATEA: INGURUNE HOTZAK, BEROAK ETA EPELAK

PAISAIA NATURALEN BANAKETA GEOGRAFIKOA Paisaia naturala Klimaren, lurzoruaren, erliebearen, landarediaren eta faunaren arteko erlazioaren emaitza, planetako inguru jakin batean Izaki bizidunen eta inguruneak izandako berezko bilakaeraren ondorio (gizakiaren esku-hartze gabe) Paisaian eragina duten faktoreak Klima Lurzorua Erliebea Landaredia

PAISAIA NATURAL NAGUSIAK Ingurune epel hotzak Baso hostoerorkorrak Otalurrak Estepa kontinentala Basamortu kontinentala Ingurune epel beroak Baso mediterraneoa Makia eta garriga Laurisilvae-basoa Estepa eta basamortu subtropikala Ingurune hotzak Basamortu polarra Tundra Taiga Goi-mendiko landaredia Ingurune beroak Oihan ekuatoriala Jungla tropikala Sabana Estepa tropikala Basamortu beroa

INGURUNE HOTZAK

BASAMORTU POLARRA Kokapena: Flora: Fauna: Zirkulu polar artiko eta antartikoan Flora: Ez dago landarerik Fauna: Hotzera ondo moldatutako animaliak Fokak eta pinguinoak

TUNDRA Kokapena: Flora: Fauna: Klima subpolar lehor nagusia duten latitudeetan Amerikako, Europako eta Asiako iparraldean Flora: Likena eta goroldioa Fauna: Erbi artikoa, azeri artikoa eta elur-oreina

TAIGA Klima subpolarreko eskualderik hezeenetan Kokapena: Klima subpolarreko eskualderik hezeenetan Flora: Koniferoen baso zabalak Izeia Hosto iraunkorrak eta kono itxura Fauna: Katagorriak, untxiak, otsoak, hartza, bisoia, karibua, altzea…

GOI-MENDIAK Flora: Kokapena: 2.500 m-tik gorako eskualdeak Goi-mendietako klima Flora: 3.000 m-tik behera Konifero basoak ugarienak Altitudeak gora egin ahala Likenak eta goroldioak nagusitu Altitude handiagoetan elur iraunkorrak

INGURUNE BEROAK

OIHAN EKUATORIALA Kokapena: Flora: Fauna: Ekuatorearen inguruko eskualdeetan Tenperaturak beroak urte osoan Prezipitazio ugari Flora: Zuhaitz oso altuak-elkarrengandik oso hurbil Oihanaren barnealdea iluna eta hezea Kaobak, ebanoak, landare igokariak, lianak… Fauna: Orangutana, jaguarra, narrastiak, intsektuak…

JUNGLA TROPIKALA Kokapena: Flora: Fauna: Montzoietako klima Zuhaitz hostoerorkorrak Teka Fauna: Tximinoak, tigreak, kakatuak, tukanak…

SABANA Kokapena: Flora: Fauna: Urtaro lehor oso luzeak Metro bateko belar eta zuhaixkak Tamaina ertaineko zenbait zuhaitz Fauna: Jirafak, elefanteak, antilopeak, ñuak, lehoiak, lehoinabarrak, hienak…

ESTEPA Kokapena: Flora: Fauna: Afrikako eskualde tropikaletan Euri-sasoi laburra Flora: Belar eta zuhaixkak (hostoak galdu) Landare zukutsuak Kaktusa Fauna: Animalia gutxi Erbia, bisontea…

BASAMORTU BEROA Kokapena: Flora: Fauna: Bi tropikoetatik hurbil dagoen eskualdean Klima oso lehorra Euria oso urria Flora: Oasiak Zuhaixkak, landare zukutsuak… Palmondoak.. Fauna: Eskopioiak, sugeak…

INGURUNE HOTZETAKO BIZIMODUA Basamortu hotzetan bizitzea Herri nomadak normalean Amerikako iparraldean (Alaska, Kanada eta Groenlandia): eskimalak edo inuitak Eskandinaviako iparraldean: lapoiak edo saamiak Ehizatik eta arrantzatik bizi Garraiobideak: Txakur-lerak Foken larruz, bale-hezurrez eta zurez egindako piraguak

INGURUNE HOTZETAKO BIZIMODUA Altitude handietan bizitzea Tibetar artzainak (Tibet eta Himalaia) 3.000-5.000 m-ko altitudean Artzain nomadak Jaken esnea, artilea, okela, ilea eta larrua Garraioak: Jak-ak, ahuntzak eta zaldiak

INGURUNE BEROETAKO BIZIMODUA Oihanean bizitzea Amerikako eta Afrikako oihanetan Yanomamiak (Amazonia) Pigmeoak (Afrikako erdialdean) Landare-biltzetik, ehizatik eta arrantzatik Gaur egun oihanak arriskuan, errepideak sortzen

INGURUNE BEROETAKO BIZIMODUA Eremu tropikalean bizitzea Eremurik lehorrenetan Artzain talde nomadak Beste batzuk nekazartiza estentsibotik eta abeltzaintzatik bizi Eremu tropikal euritsuan (montzoietako Asian) Jende asko bizi Gehienak arrozazen nekazaritzatik bizi Plantazio handiak: Azukre-kanabera, kafea, tabakoa, anana, tea… Ongarriak, makinak… erabili

INGURUNE BEROETAKO BIZIMODUA Basamortuan bizitzea Oso jende gutxi bizi Oasien inguruetan talde sedentario batzuk Artzain nomadak Saharako tuaregak Arabiako beduinoak Nagusiki ehizatik bizi dira Australiako aborigenak Kalahari basamortuko boskimanoak

INGURUNE EPEL FRESKOAK

BASO HOSTOERORKORRA Kokapena: Flora: Fauna Eremu epel hezeetan (Klima atlantikoan…) Klima kontinental hezeko eremuetan Flora: Zuhaitz hostoerorkorrak dira nagusi Haritzak, pagoak, eta gaztainondoak Fauna Aberatsa Oreinak, basurdeak, satorrak, otsoak, azkonarrak, hontzak…

OTALURRA Kokapena: Flora: Fauna Ozeano Atlantikoko itsasertzeko eskualdeetan Lainoa eta euria ugariak Flora: Ez dago zuhaitzik (haize oso gogorra) Zuhaixkak Txilarra, iratzeak, isatsa eta ezpela Fauna Ez dago animalia askorik Hegaztiak eta ugaztun txikiak ugari Saguak, trikuak eta azeriak

ESTEPA KONTINENTALA Kokapena: Flora: Fauna Prezipitazio urriko klima kontinentaleko eremuetan Ordoki zabalak Hainbat izen: Estepa: Europa erdialdean eta Asian Belazea: Ipar Amerikan Pampa: Argentinan Flora: Belar luzeko zabaldi handiak (gehienbat gramineoak) Fauna Gehienbat belarjaleak Bisonteak, basazaldiak, untxiak…

BASAMORTU KONTINENTALA Kokapena: Barrualdeko eskualdetan Ez du euririk egiten Tenperatura bitartea handia (muturreko klima) Flora: Ia ez dago landarerik Asia barrualdeko ordokiak Asia erdialdetik Mongoliako Gobi basamorturaino Fauna Fauna oso urria eta tamaina txikikoa

INGURUNE EPEL BEROAK

BASO MEDITERRANEOA Kokapena: Flora: Fauna Klima mediterraneoko eskualdeetan Flora: Zuhaitz hostoiraunkorrak Artea, erkametza eta artelatza Fauna Ugaztunak Erbia, untxia, katamotza, basurdea… Hegaztiak Araba-zozoa, eperra…

MAKIA ETA GARRIGA Kokapena: Flora: Klima mediterraneoko eskualdeetan Zuhaixka eta sastrakaz osatutako masa trinkoak Basolibondoak, sastrakak, legeltxorra, txilarra, isatsa, erromeroa, ezkaia eta izpilikia

LAURISILVAE-BASOA Kokapena: Flora: Fauna: Klima subtropikal hezeko eskualdeetan Asia eta Amerikako eskialdean Zeelanda Berrian Kanariar uharteetan Flora: Hostoiraunkorreko zuhaitzak Zuhaixkak, liana eta belar mota asko Fauna: Espezieen aniztasun txikia Tamaina ertainekoa

ESTEPA ETA BASAMORTU SUBTROPIKALA Kokapena: Afrika iparraldean Iberiar penintsulako hego-ekialdean AEBko hegoaldean Flora: Zuhaixkak, sastrakak (ezkaia eta espatzua), kaktusak Fauna Tamaina txikiko animalia gutxi

EUROPAKO PAISAIAK

EUSKAL HERRIKO PAISAIAK

ESPAINIAKO PAISAIAK